Mandelolja.

Det är sent i vanlig ordning. Sista dagen på Oskars semester och sen återgår vi till vanliga rutiner och vanlig dygnsrytm igen. Ska bli skönt att få tillbaka min städmani och få fixa i hemmet igen. Det har varit ett par väldigt mysiga veckor med ledighet tillsammans och jag har tillåtit mig själv att släppa alla vardagsmåsten och njutit av att få ha Oskar hemma riktigt ordentligt. Han har kommit upp med frukost på sängen flera dagar under hans ledighet och det har varit så otroligt skönt och mysigt att bli uppskattad. Han är väldigt fin min Oskar och jag är oerhört glad över att det är just han som är far till vår Zoe. 

Nu till något helt annat. Jag har under ett års tid använt flera produkter från MD formulations för mitt ansikte och för några månader sedan fick jag höra att detta märke skulle sluta säljas i Europa och bara finnas i USA på utvalda ställen. Jag blev helt förstörd då jag efter många års letande äntligen funnit något som passade mig. Det som var så fantastiskt med MD var bland annat att huden verkligen kändes len och ren men framför allt så blekte det bort alla mina ärr från gamla finnar som alltid kikade fram mer på vintern än på sommaren. 

Mitt mål var att kunna hoppa över foundation och att jag skulle kunna känna mig trygg i att  visa mig bland människor både sommar som vinter. För ca en månad sedan tog alla produkter slut samtidigt och visst, MD finns fortfarande att köpa på eBay men kostnaden är tyvärr inget jag som mammaledig har råd med i nuläget. Dessutom använde jag inte bara en produkt utan flera stycken och jag vill gärna köra allt ur samma serie för effekten var verkligen otrolig. Pratade med en hudterapeut på skincity och hon berättade att märket Elizabeth Arden PRO var snarlikt md då det var samma skapare men det var ännu dyrare än md så det var definitivt inget alternativ för mig. 

Så under dessa vintertider då min hy verkligen torkar ut och bokstavligt talat nästan ramlar av från mitt ansikte så fick jag återgå till biotherm en stund. Det kändes inte alls lika roligt efter att ha använt mig av det jag tycker ha varit bäst och det kändes definitivt inte prisvärt längre. Jag började googla runt och såg på flera ställen att folk skrev väldigt gott om mandelolja. Klart jag ville testa. For iväg med ilfart till Apoteket och köpte mig en kallpressad mandelolja för 57 spänn. Jag vet att man inte kan ge särskilt bra recensioner efter bara fyra dagars användande men jag måste ändå få hylla oljan lite. Hyn har fått lite mer lyster trots vintern då min hy vanligtvis strejkar, det är lent och smidigt och jag känner mig inte alls torr längre. Läste någonstans också att även mandeloljan bleker bort gamla ärr med det är ju inget jag kan bekräfta i nuläget. 

Vad jag däremot kan säga är att jag väldigt sällan använder mig av foundation dessa dagar. Men det är mest md:s förtjänst. Rouge använder jag gärna nu på vintern så jag får lite rosiga kinder, tycker det blir en alldeles lagom uppfräschning. Sen något som jag alltid använder är brynpenna eller brynskugga. Jag noppade tyvärr sönder mina alldeles perfekta ögonbryn i slutet på 90-talet. Helt idiotiskt! 

När jag tvättar ansiktet med mandeloljan så börjar jag skölja av med vatten och slänger sedan några droppar av oljan i händerna och masserar in i ansiktet. Jag gillar att massera in ganska länge just för att jag älskar känslan av att det blir så mjukt och lent. Sen så tar jag en liten frottéhanduk och sköljer den i varmt vatten, vrider ur den och lägger den på ansikten i några sekunder och sveper den sakta över ansiktet för att få bort allt överskott på oljan. Klart! Jag behöver inte smörja in mig med nåt efteråt då oljan återfuktar till max. Hur enkelt och billigt är inte det här? Jag hoppas att jag kommer vara nöjd med hyn om två månader annars får jag böna och be min kära sambo om ett nytt kit från md! Haha. Nu är det läggdags. Godnatt

2014 tackar för sig!

Änt hä konstit att ja bara skrivää bloggar mitt i natta jämt å ständigt? 

2014 är över. Vilket år, både det jobbigaste och det finaste året i mitt liv. Snacka om totalvändning. Okej, låt mig gå igenom detta från början. Ska försöka skriva kort för allas trevnad. 

2014 inleddes på Granberget tillsammans med Oskar, Petter, Amanda, Charlotta och Berit. (Amandas mormor) Någonstans på det där iskalla berget kan jag tänka mig att vi allihopa undrade hur 2014 skulle bli och att man som vanligt tänker tyst för sig själv "det här ska bli det bästa året i mitt liv"! Så hur blev året då? För att göra det så kort och koncist som möjligt så radar jag bara upp allt så får ni en snabb genomgång om Cassandras liv.

Januari: I mitten på månaden blir jag på nåt märkligt vis befruktad av Oskar. Kallas samlag och kan förekomma i ett förhållande. Nämner absolut inte alla gånger jag har haft samlag på bloggen men med just detta samlag så lyckades vi samlaga fram  en ny människa, så det klassas som ett viktigt samlag.

Februari. Dramatiken drar igång och  Oskar väljer att göra slut med mig den 23:e februari på kvällen. Den 24:e februari kissar jag på ett graviditetstest och det är två blåa streck som visar sig skarpt i den lilla rutan. Det blir en långvarig konferens med killen som just gjort slut med mig. Konferensen pågick fram till mitten på april.

Mars: 

Konferensen fortsatte. Oskar deltog tyvärr inte utan tog sig en riktigt lång och välbehövlig fruktstund på egen hand. Det blev helt enkelt en monolog i ett par veckor.

April:

Dagen då mitt liv skulle komma att förändras på ett eller annat sätt. Konferensen var avslutad och ett beslut var fattat. Väl på plats i nya lokaler med okända människor blev beslutet omprövat till något nytt, något mycket bättre för alla inblandade. Oskar var glad och jag var glad. Vi skulle bli föräldrar!  Nu var det på riktigt. Vi skulle klara av att bli föräldrar trots att vi inte längre var något klassiskt älskande par.  Det var ju 2014, konstigare saker har man väl upplevt.

Maj:

Jag hade mått illa och kräkts ganska tjusigt sedan slutet av februari men i maj avtog spyorna för att senare under månaden upphöra helt och hållet. Jag resten även till Dublin och fick uppleva en riktigt fin stad i rättans vårtider. Åk dit och besök en mysig pub men åk helst inte när du är gravid, alla ölen där är tydligen ett måste och alkohol under graviditet är som ni vet AJAJ! 

Juni: ja, här händer det väl egentligen inte ett skit vad jag kan minnas. Jag antar att jag klagade över att vara gravid då jag tillhör dom som tyvärr avskyr att vara just gravid.

Juli:

Denna månaden besökte jag och Oskar Barcelona för att ha en riktigt rolig resa innan vårt lilla barn skulle födas. Vi gick på zoo, solade, åt alldeles för många pizzor, spelade Yatzy, åt glass, åkte turistbuss, shoppade, gick vilse och började bråka om det, ja, det gamla vanliga. Jag köpte även det jag kallar för årets köp i juli månad, min kära MacBook Air som jag kallar för Maccis. I juli blev även foglossningen en plåga. Sen började hettan här i Sverige och det kan jag tala om för er allihopa att det är riktigt överjävligt att vara smällfet, gravid och jobba utomhus i 35 grader i stekande sol. 

Augusti: Inget särskilt hände. Samma hetta, samma gnäll och samma otålighet. Inget hade heller förbättrats i min och Oskars relation och det kunde göra mig väldigt ledsen emellanåt även om jag såklart ändå var inställd på att vi skulle bli "varannan-vecka-föräldrar". 

September:

Jag och Oskar bestämde oss för att flytta ihop även om vi inte alls var tillsammans. Vi fick en stor och bra lägenhet att få börja vårt familjeliv i och flytten skulle bli av bara ett par månader senare. Jag fick mig en känsla av att vår lilla tjej skulle kika ut alldeles för tidigt den 20 september och den 22 september dök min lilla Kung Zoe upp som ett paket på posten. Underbart. Här kan jag på riktigt säga att ALLT vände till det bättre. Jag och Oskar blev blixtförälskade i varandra igen, Zoe var en liten tiopoängare och lyckades sprida en sådan enorm glädje ich värme i oss stelfrusna och nedstämda människor.  Kärleken blev helt sjuk. Vi blev en familj på bara några få dagar. Allt var så självklart! Allt var en stor lyckodimma. Jag måste också tillägga att jag hade några dagar där jag mådde dåligt och var extremt upp och ner i humöret och stod i tvättstugan och storbölade utan egentlig anledning. Zoe gjorde oss vackrare och även så mycket tröttare. Hon tog fram det bästa i oss. Det gör hon fortfarande. September är helt klart bästa månaden.

Oktober: 

Månaden flöt på, vi njöt av Zoe och försökte lära känna henne, vi tog hand om varandra på ett mycket ömt och fint sätt. I slutet av oktober började flyttstressen härja med oss. Jag trodde aldrig någonsin att vi skulle bli klara men vi klarade det. 

November: 

Flytten blev avklarad på bara en dag och livsnjutet kunde dra igång igen utan massa kartonger i vägen. Jag hade även äran att få fylla år även detta år och bli uppvaktad med en riktigt lyckad maskeradfest. 

December:

Julklappar, julklappar, julklappar. Gran gran gran. Ja, klassisk Svensson-månad.  

Må hända att det är precis så jag vill ha det. Och nu denna fina kväll fick jag höra min dotters skratt högt och livligt och blev precis hintad om vilket fantastiskt kommande år vi har framför oss. Det finns bara en jag kan tacka för allt detta vackra och det är dig Zoe-Mus! Jag älskar dig! 

Vi börjar närma oss jul i år igen!

En vecka kvar till julafton och trots att vi har köpt en "lyxgran" från rusta, klätt granen, druckit hundratals liter julmust (en och annan tand har förmodligen frätts bort av sockret), svept alla alkoholfria glöggsorter, ätit pepparkakor, slagit in alla julklappar, kollat på Sunes jul, griljerat en stor jävla skinkjävel, lyssnat på både Crister Sjögren, Carola, Wham och Peter Jöback, ställt fram några tomtar både fula och fina, tänt utebelysningen på granen på gården vi fått av svärfar, satt upp grankransar på ytterdörrarna, ställt ut lyktor som är tända varje kväll, (mest för att grannarna ska bli avundsjuka) och jag har bakat lussekatter. (Man kan säga att dom blev väldigt fula men gula, glömde ha i socker och mjölk, hade dock i sockret i efterhand och slog bokstavligt talat ner sockret i degen efter jästidem, mjölken den uteblev i mitt stressbakande)

Trots allt detta har julkänslan inte infunnit sig, jag vill uppleva samma förväntansfulla känslor som jag hade som barn men den magiska känslan tycks ha försvunnit med åren (för nu jävlar är jag lika gammal som Gandalf). Skillnaden nu är att jag har en liten söt tjej här hemma och min önskan är att hon ska få precis samma magikänslor som jag hade som barn. Ja ja, jag ska hejda mig. Till och med jag förstår att hon som tre månader gammal inte bryr sig ett skit i vare sig tomtar, granar eller paket, det enda min lilla tjej vill ha är NAN och torra blöjor. Hon skiter högaktningsfullt i vad som står på julbordet eller att Kalle och hans vänner börjar 15.00 men jag måste ju börja träna på allt det här med juldekorationer och all dess mat som ska lagas och det kan jag lova, här behövs det tränas. Men när skall denna träning äga rum egentligen?  Hur många gånger per år gör man en Jansson egentligen och framför allt hur många gånger gör man en Jansson om man inte ens gillar Jansson själv? Hur skall eländet smaka? Finns det en fryst Jansson från typ Eldorado som smakar lite halvtaskigt som jag kan bjuda på och sen säga att jag har gjort? Jag hoppas att ironin framgår. Men nog vill jag kunna göra några speciella julrätter att skryta  med. Det får ingå i min 20-årsplan, kanske. 

Denna dag har för övrigt varit väldigt bra. Jag och Zoe gav oss iväg på en fika hos våran Amanda, sedan mötte vi upp Oskar och köpte prinskorvar och potatis. Igår gjorde jag nämligen ett försök till att överraska Oskar med en liten julbordsbuffé och dukade upp jättefint med all möjlig mat det var bara det att han åt på jobbet och kom hem vid 01.00 igår så väldigt mycket av maten gick åt stöpet kan man säga. Nåväl, julbordet fick en ny premiär idag istället och vi var båda nöjda och som tack för allt slit i onödan igår så fick jag även en timmes massage av Oskar. Lite vardagslyx behövs. Skulle egentligen ha kommit någonstans med detta inlägg men så tycktes det inte bli denna gång. Nu dröjer det väl säkert nån månad eller så tills nästa gång jag skriver, jag är ju inte särskilt duktig på att skriva här, så jag säger väl god jul. Ska försöka skriva mer om Zoe imorgon och hur hon utvecklas så jag kan ha koll på det i framtiden. 

Förlossnings historia.

Allt började redan på helgen egentligen. Jag och Oskar var på Clas Ohlson och jag hade en sån stark känsla av att våran dotter skulle komma under den kommande veckan och berättade det för honom i förberedande syfte. ;-) På lördagsnatten märkte jag inte av några rörelser i magen och hade inte känt några rörelser på ett bra tag, så jag ringde till förlossningen vid 02 på natten och jag och Oskar åkte direkt mot Falun för att undersöka hur det stod till med min lilltjej. Jag var jätteorolig samtidigt som jag försökte intala mig själv att det inte var någon som helst fara med henne. Väl på plats fick vi träffa en snäll dam som tog in oss i ett rum där vi kollade hennes hjärtljud och allt var bra där. Sen kom doktorn in och gjorde ett ultraljud och även där var allt perfekt med min lilla flicka och jag som hade ett planerat snitt den 3:e oktober fick också reda på att det skulle bli snitt oavsett vad då hon låg i säte, så även där kunde jag pusta ut om hon skulle ha bli för tidigt född. Vi kom hem 07.30 något trötta och glada över att det inte var nåt fel med henne.

Måndag. Städveckan.. Min plan var att storstäda och göra ordentligt rent eftersom att jag hade varit ordentligt deppig och inte tagit tag i några som helst vardagssysslor på länge. Det såg helt enkelt förjävligt ut här hemma, och inga rena kläder hade jag heller. Då menar jag verkligen att inte ett enda plagg var rent. Vaknade när Oskar åkte till jobbet vid 07.30, låg kvar i sängen, gick upp och käkade frukost, la mg i sängen för att vila igen ( ja, jag var ofantligt trött som gravid och speciellt den sista tiden då jag aldrig fick sova ordentligt ) när jag plötsligt känner att det började hände nåt nere i den nedre regionen. Jag kände att om jag sätter mig upp så kommer nåt att börja rinna ur mig, satte mig upp och nåt började rinna, förstod att det var vattnet men ville ändå försäkra mig om att jag inte satt och kissade på mig så jag ställde mig upp för att verkligen förstå att det var vattnet som gick och då var det ingen som helst tvekan om att så var fallet. Det rann konstant och samtidigt som detta hände fick jag ett sms av Amanda där hon frågade mig vad jag gjorde, mitt svar, "vattnet går nu". Under den här tiden var jag väldigt lugn och började känna en liten förväntansfull känsla. Vad skulle hände nu, skulle jag bli mamma just denna måndagen? Nä, det måste nog gå nån vecka till. Eller vad skulle hända? Det var ju alldeles för tidigt, jag hade ju inte hunnit förbereda mig mentalt för att bli mamma ännu. Krisen som uppstod i huvudet, "Helvete, jag hade ju velat duscha och raka mig innan operationen. Vad fan ska jag göra med mitt förfallna hem, vill ju inte komma hem med bebis till det här eländet. Vad ska jag nu ha på mig när jag vattnat ner dom enda rena byxorna jag har? Jag har åtminstone packat bb-väskan för två dagar sen, men just ja, jag har ju inget alls till varken mig eller Oskar där i. Hinner jag städa innan Oskar kommer hit trots att det forsar vatten ur mig? Jag har ju inte hunnit äta nån lunch och är ju vrålhungrig nu, hur löser jag allt detta nu? Aja, skitsamma värkarna har inte börjat så Oskar får köra förbi donken och sen får han handla underkläder och lite mammakläder i Falun innan vi åker in till förlossningen, städningen var väl skitsamma, det gör vi på 30 minuter när vi kommer hem från bb, om hon nu föds denna vecka.."

Satt inne på toaletten och kände att jag inte alls hade tid att sitta där och vattna när jag hade andra saker att förbereda inför trippen till Falun. Ringde till Oskar som inte svarade första gången jag ringde och ringde igen och då fick jag svar. Lugnt och lite fnissigt sa jag "Ja hej, du nu är det bara att köra hit och hämta mig för vattnet går för fullt här" Oskars svar "Skämtar du?" Nej, åk nu så vi kommer iväg" Oskar "Haha, är det sant, ja jag åker med en gång". Jag ringde Amanda och pratade med henne samtidigt som jag bestämde mig för att skita i att det rann vatten överallt och försöka få saker och ting gjort och lämnade därmed toaletten för att försöka hitta nåt rent att ta med mig. Under den här tiden fyllde jag nog ingen som helst funktion då jag mest virrade omkring och vattnade golvet. Efter ca 20 minuters virrande och prat med både mamma, Amanda och nån mer så kom Oskar. Allt var bara sjukt och båda två började virra omkring som två höns. Förlossningsavdelningen väntade oss och jag drog på mig mina nervattnade byxor och vi började åka mot Falun. Oskar fick springa in och köpa underkläder på lager 157 i Sågmyra, i Falun blev det Donken precis som jag planerat i huvudet och han fick även springa in och köpa några mjukisar och några tröjor på H&M innan vi tillslut hamnade på förlossningsavdelningen. Väl där så sa sköterskorna att det inte var nån tvekan om att mitt vatten gick då det syntes ganska rejält på byxorna jag hade på mig sedan frågade dom om mina värkar startat och det hade dom inte gjort. Vi fick ett rum där jag fick duscha och dra på mig ett par riktigt sexiga nättrosor och en gigantisk blöja. Jag såg ut som Nicki Minaj. Världens största rumpa. Wow, jag kände mig verkligen INTE attraktiv, men jag var väldigt road av synen och tyckte det skulle bli väldigt skönt att få vila.

Fortsättning följer.

Godmorgon.

Det bjuds på ett litet natt/morgoninlägg nu. Detta är faktiskt inget klagomålsinlägg som när jag var gravid. Oj oj oj vad jag avskydde att vara gravid kan jag helt klart konstatera nu i efterhand, jag var en helt annan människa. En otroligt bitter och deprimerad tjej. Det är skönt att den tiden är förbi. För ca en timme sedan vaknade hela familjen då vi allihopa lyckats somna framför tv:n och jag måste erkänna att det var en utav dom skönare sovtillfällena på väldigt länge. Jag skulle ljuga om jag påstod att jag vaknade upp och var en glad prick, var snarare en tickande bomb då jag insåg att jag inte hade gjort i ordning mat till Zoe för natten men precis som alla andra människor så blir jag ganska normal efter ca 20 minuter i vaket tillstånd. 

Vi har i helgen som var flyttat och lämnat min underbart söta etta bakom oss. Jag har upplevt mycket bra och dåligt i den lägenheten och var tvungen att ta några sista farvälbilder med systemkameran innan flytten tog vid. Trodde någonstans att jag skulle ligga sömnlös på nätterna och längta tillbaka till den men våran nya lägenhet är faktiskt så underbart fin och fräsch så det är inga som helst problem. Att vi dessutom köpte min drömbänk till tv:n precis innan vi flyttade in var helt på sin plats. Den och min MacBook är dom bästa köpen i år och det finns ingen som helst tillstymmelse av ånger i dessa köp. Materialist? Må vara så. Jag älskar verkligen att inreda och visst är det väl helt fantastiskt att jag får göra två helt underbara saker på dagarna. Ta hand om Zoe och inreda medan hon sover. Finns alltid nåt man kan ändra på i hemmet. 

Det enda som kan kännas lite trist med lägenheten är att jag och Oskar inte sover så mycket ihop då det är två våningar här. Anledningen till detta är mest av bekväma skäl; 

Eftersom jag inte ammar så använder vi oss av ersättningsmjölk som står i kylskåpet nere där även vattenkokaren befinner sig och när jag blir väckt i min djupsömn så känner jag mig inte tillräckligt stabil för att ta med mig söt-Zoe ner till köket, känns inte heller som ett alternativ att låta henne ligga kvar i sängen och vara ledsen ensam plus att Oskar ska få sin sömn när han jobbar. Vi har några nätter packat ihop en kylväska och tagit med vattenkokaren upp för att förenkla det hela men av någon anledning känns inte det heller bra, så under dagarna Oskar jobbar bor jag på soffan och Zoe sover i sin vagn. Det fungerar bra så länge även om vi alla tre helst såklart vill sova ihop. 

Zoe har börjat bjuda på så mycket söta leenden och skratt. Det är en fantastisk känsla att få se hur hon utvecklas och imorgon ska vi till BVC och se hur mycket hon har vuxit. Det är alltid lite ångest över att gå dit då jag tycker det går lite för fort i växandet samtidigt som jag vill kunna prata mer med henne och få höra hennes röst och joller som borde komma mer och mer nu. Hon växer så fort, precis som alla andra bebisar, jag vet. Jag vill att hon ska fortsätta vara såhär liten men utvecklas med tal och sånt ändå, så gör vi! :) 

Nu ska jag sova. Zoe har precis slutit ögonen så jag borde passa på och göra samma sak innan vårt besök imorgon. Sov gott! 

Kopia av mig när jag var lika liten :)

Vardagsrummet. 

Min lilla tjej <3

HON ÄR HÄR!

I måndags den 22:e september klockan 23.13 kom min lilla tjej. När jag har datorn kommer jag skriva min förlossningsberättelse. Hon gör oss galet lyckliga! Snart ska hon få lite mat och sen ska doktorn undersöka henne efteråt. Jag avgudar denna lilla varelse. Bara ler inombords. 

Jag älskar detta barn över allt på denna jord! Det är helt otroligt. Just nu ligger hon hos Oskar och har gjort det i nästan två timmar medan jag har sovit i en timme. Nu vill jag bara ta tillbaka henne igen. Saknar henne helt galet fast hon bara är 50 cm ifrån mig. Jag älskar att höra henne andas, snutta på nappen, gråta, prutta, rapa, prata och gnyla. Så nu ligger jag här i sängen med en av hennes bodys som verkligen luktar Zoe för att inte bli helt knäpp utan henne. Är nog redan på god väg att tappa allt, inget förutom hon är viktig! Skitorolig varje gång jag somnar. Jag är galet orolig över henne. Jag vill typ inte dela med mig av henne! Jag vill såklart visa upp henne för hela världen, men jag vill ha henne i min famn för alltid. Jag älskar dig Zoe. /mamma Cassandra 

Liv och rörelse.

Det känns att jag börjar bli stor och tung. Kan man bli betydligt större på bara två dygn? Känns som jag har gått upp 5 kg på bara ett par dagar. Hon bökar alltid omkring som sjutton mitt i natten vilket gör att jag inte kan sova tyvärr. Partyprinsessa och nattmänniska precis som mor sin. Just nu får hon gärna somna, jag har ett par långa arbetsdagar framför mig. Imorgon har jag 13 timmars arbete framför mig och på fredag har jag 10 timmar så jag behöver verkligen få sova nu lilla bebis. Dessutom har jag en helgalen fluga här inne som inte lämnar mig ifred och jakten på flugan börjar bli otroligt utmattande. Hur kan dom vara så snabba? 

Fick massor av bebiskläder och mammakläder av min man idag också. Känns fint att jag faktiskt kan ha något lite varmare på mig nu när det börjar bli betydligt kyligare ute. Sommaren tog slut över bara en natt men jäklar vilken bra sommar det blev sen då :-) 

Gör ett nytt försök till att mörda flugan och somna.