Vi börjar närma oss jul i år igen!

En vecka kvar till julafton och trots att vi har köpt en "lyxgran" från rusta, klätt granen, druckit hundratals liter julmust (en och annan tand har förmodligen frätts bort av sockret), svept alla alkoholfria glöggsorter, ätit pepparkakor, slagit in alla julklappar, kollat på Sunes jul, griljerat en stor jävla skinkjävel, lyssnat på både Crister Sjögren, Carola, Wham och Peter Jöback, ställt fram några tomtar både fula och fina, tänt utebelysningen på granen på gården vi fått av svärfar, satt upp grankransar på ytterdörrarna, ställt ut lyktor som är tända varje kväll, (mest för att grannarna ska bli avundsjuka) och jag har bakat lussekatter. (Man kan säga att dom blev väldigt fula men gula, glömde ha i socker och mjölk, hade dock i sockret i efterhand och slog bokstavligt talat ner sockret i degen efter jästidem, mjölken den uteblev i mitt stressbakande)

Trots allt detta har julkänslan inte infunnit sig, jag vill uppleva samma förväntansfulla känslor som jag hade som barn men den magiska känslan tycks ha försvunnit med åren (för nu jävlar är jag lika gammal som Gandalf). Skillnaden nu är att jag har en liten söt tjej här hemma och min önskan är att hon ska få precis samma magikänslor som jag hade som barn. Ja ja, jag ska hejda mig. Till och med jag förstår att hon som tre månader gammal inte bryr sig ett skit i vare sig tomtar, granar eller paket, det enda min lilla tjej vill ha är NAN och torra blöjor. Hon skiter högaktningsfullt i vad som står på julbordet eller att Kalle och hans vänner börjar 15.00 men jag måste ju börja träna på allt det här med juldekorationer och all dess mat som ska lagas och det kan jag lova, här behövs det tränas. Men när skall denna träning äga rum egentligen?  Hur många gånger per år gör man en Jansson egentligen och framför allt hur många gånger gör man en Jansson om man inte ens gillar Jansson själv? Hur skall eländet smaka? Finns det en fryst Jansson från typ Eldorado som smakar lite halvtaskigt som jag kan bjuda på och sen säga att jag har gjort? Jag hoppas att ironin framgår. Men nog vill jag kunna göra några speciella julrätter att skryta  med. Det får ingå i min 20-årsplan, kanske. 

Denna dag har för övrigt varit väldigt bra. Jag och Zoe gav oss iväg på en fika hos våran Amanda, sedan mötte vi upp Oskar och köpte prinskorvar och potatis. Igår gjorde jag nämligen ett försök till att överraska Oskar med en liten julbordsbuffé och dukade upp jättefint med all möjlig mat det var bara det att han åt på jobbet och kom hem vid 01.00 igår så väldigt mycket av maten gick åt stöpet kan man säga. Nåväl, julbordet fick en ny premiär idag istället och vi var båda nöjda och som tack för allt slit i onödan igår så fick jag även en timmes massage av Oskar. Lite vardagslyx behövs. Skulle egentligen ha kommit någonstans med detta inlägg men så tycktes det inte bli denna gång. Nu dröjer det väl säkert nån månad eller så tills nästa gång jag skriver, jag är ju inte särskilt duktig på att skriva här, så jag säger väl god jul. Ska försöka skriva mer om Zoe imorgon och hur hon utvecklas så jag kan ha koll på det i framtiden. 

Förlossnings historia.

Allt började redan på helgen egentligen. Jag och Oskar var på Clas Ohlson och jag hade en sån stark känsla av att våran dotter skulle komma under den kommande veckan och berättade det för honom i förberedande syfte. ;-) På lördagsnatten märkte jag inte av några rörelser i magen och hade inte känt några rörelser på ett bra tag, så jag ringde till förlossningen vid 02 på natten och jag och Oskar åkte direkt mot Falun för att undersöka hur det stod till med min lilltjej. Jag var jätteorolig samtidigt som jag försökte intala mig själv att det inte var någon som helst fara med henne. Väl på plats fick vi träffa en snäll dam som tog in oss i ett rum där vi kollade hennes hjärtljud och allt var bra där. Sen kom doktorn in och gjorde ett ultraljud och även där var allt perfekt med min lilla flicka och jag som hade ett planerat snitt den 3:e oktober fick också reda på att det skulle bli snitt oavsett vad då hon låg i säte, så även där kunde jag pusta ut om hon skulle ha bli för tidigt född. Vi kom hem 07.30 något trötta och glada över att det inte var nåt fel med henne.

Måndag. Städveckan.. Min plan var att storstäda och göra ordentligt rent eftersom att jag hade varit ordentligt deppig och inte tagit tag i några som helst vardagssysslor på länge. Det såg helt enkelt förjävligt ut här hemma, och inga rena kläder hade jag heller. Då menar jag verkligen att inte ett enda plagg var rent. Vaknade när Oskar åkte till jobbet vid 07.30, låg kvar i sängen, gick upp och käkade frukost, la mg i sängen för att vila igen ( ja, jag var ofantligt trött som gravid och speciellt den sista tiden då jag aldrig fick sova ordentligt ) när jag plötsligt känner att det började hände nåt nere i den nedre regionen. Jag kände att om jag sätter mig upp så kommer nåt att börja rinna ur mig, satte mig upp och nåt började rinna, förstod att det var vattnet men ville ändå försäkra mig om att jag inte satt och kissade på mig så jag ställde mig upp för att verkligen förstå att det var vattnet som gick och då var det ingen som helst tvekan om att så var fallet. Det rann konstant och samtidigt som detta hände fick jag ett sms av Amanda där hon frågade mig vad jag gjorde, mitt svar, "vattnet går nu". Under den här tiden var jag väldigt lugn och började känna en liten förväntansfull känsla. Vad skulle hände nu, skulle jag bli mamma just denna måndagen? Nä, det måste nog gå nån vecka till. Eller vad skulle hända? Det var ju alldeles för tidigt, jag hade ju inte hunnit förbereda mig mentalt för att bli mamma ännu. Krisen som uppstod i huvudet, "Helvete, jag hade ju velat duscha och raka mig innan operationen. Vad fan ska jag göra med mitt förfallna hem, vill ju inte komma hem med bebis till det här eländet. Vad ska jag nu ha på mig när jag vattnat ner dom enda rena byxorna jag har? Jag har åtminstone packat bb-väskan för två dagar sen, men just ja, jag har ju inget alls till varken mig eller Oskar där i. Hinner jag städa innan Oskar kommer hit trots att det forsar vatten ur mig? Jag har ju inte hunnit äta nån lunch och är ju vrålhungrig nu, hur löser jag allt detta nu? Aja, skitsamma värkarna har inte börjat så Oskar får köra förbi donken och sen får han handla underkläder och lite mammakläder i Falun innan vi åker in till förlossningen, städningen var väl skitsamma, det gör vi på 30 minuter när vi kommer hem från bb, om hon nu föds denna vecka.."

Satt inne på toaletten och kände att jag inte alls hade tid att sitta där och vattna när jag hade andra saker att förbereda inför trippen till Falun. Ringde till Oskar som inte svarade första gången jag ringde och ringde igen och då fick jag svar. Lugnt och lite fnissigt sa jag "Ja hej, du nu är det bara att köra hit och hämta mig för vattnet går för fullt här" Oskars svar "Skämtar du?" Nej, åk nu så vi kommer iväg" Oskar "Haha, är det sant, ja jag åker med en gång". Jag ringde Amanda och pratade med henne samtidigt som jag bestämde mig för att skita i att det rann vatten överallt och försöka få saker och ting gjort och lämnade därmed toaletten för att försöka hitta nåt rent att ta med mig. Under den här tiden fyllde jag nog ingen som helst funktion då jag mest virrade omkring och vattnade golvet. Efter ca 20 minuters virrande och prat med både mamma, Amanda och nån mer så kom Oskar. Allt var bara sjukt och båda två började virra omkring som två höns. Förlossningsavdelningen väntade oss och jag drog på mig mina nervattnade byxor och vi började åka mot Falun. Oskar fick springa in och köpa underkläder på lager 157 i Sågmyra, i Falun blev det Donken precis som jag planerat i huvudet och han fick även springa in och köpa några mjukisar och några tröjor på H&M innan vi tillslut hamnade på förlossningsavdelningen. Väl där så sa sköterskorna att det inte var nån tvekan om att mitt vatten gick då det syntes ganska rejält på byxorna jag hade på mig sedan frågade dom om mina värkar startat och det hade dom inte gjort. Vi fick ett rum där jag fick duscha och dra på mig ett par riktigt sexiga nättrosor och en gigantisk blöja. Jag såg ut som Nicki Minaj. Världens största rumpa. Wow, jag kände mig verkligen INTE attraktiv, men jag var väldigt road av synen och tyckte det skulle bli väldigt skönt att få vila.

Fortsättning följer.