Vill hem. Vill fan inte vakna pga all jävla tristes i livet. Jag änt bitter. Men det är inte heller speciellt kul. Vadå desperat! Vad är kärlek, jag är fan i mig osäker! Jag kan inte känna, verkligen ingen speciell som ska ta åt sig, för jag försöker utnyttja hela min situation. Saken är att jag troligen aldrig kommer bli kär igen, men att, desperat som jag är försöker hitta någon jag kan iaf försöka falla för! Love is my drug is my medicin, love is my drug is my heroin. frågan är kommer jag att få samma känsla igen som jag hade när jag var sexton igen? Troligen aldrig. Tragiskt. Love C
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar