Nu är jag hemma hos Oskar. Han jobbar med sin musik och jag bara gråter. Det är inte alls allvarligt, utan jag gråter som ett barn för att jag lyckats vara rökfri i 2 dagar. Snart är nog det värsta över och jag blir nog normal snart. En liten uppdatering iaf. Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar