Är det verkligen meningen att en människa ska vara ensam? Är vi skapta till det? Jag har nämligen hört att människan är ett flockdjur. Ibland strävar man verkligen efter frihetskänslan, det kan jag verkligen hålla med om. Men kan man inte sträva efter frihet tillsammans med någon? Känna sig fri men trots det få den närheten och kärleken man behöver? Nu är det nog med funderingar kring all den kärlek jag bär på för stunden.
Jag skulle behöva en liten shoppingrunda. Unna mig lite snygga kläder och skor, för det var ju inte igår man handlade nåt åt sig själv. (om man inte räknar med alkohol såklart)
Håller ju även på att planera en heldag med någon jag bryr mig om väldigt mycket, allt är otroligt bra gjort om jag får säga mitt. Sen om jag lyckas få med mig honom är en annan femma. Men planeringen är verkligen så vackert, som aget ur en film. Sista scenen är det bästa, det är till och med sinnessjukt romantiskt. Om någon skulle göra det jag håller på att planera nu så skulle jag nästan gråta av lycka. det är en genial plan. Jag är så bra.
Nu måste jag umgås med Amanda en stund, hon är så duktig och går runt här och städar. :)
Love C
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar